Förändringens vindar sveper fram över världen fortare än någonsin under mänsklighetens historia, och alla de konflikter, våldsdåd och andra oroligheter som har eskalerat de senaste åren är ett tydligt tecken på att många är skrämda av den framrusande utvecklingen. Evolutionen har försett människan med en ängslig vaksamhet som har tjänat henne väl i tusentals år och hjälpt henne undgå akuta, konkreta faror. Men i dagens värld, där den upplevda faran är abstrakt, ogripbar och utdragen, leder ängsligheten till stress, ilska och fysisk och psykisk ohälsa.
Människan hör till de mest anpassningsbara varelserna på jorden, men på den här punkten har vi inte ännu lyckats anpassa oss till den värld vi själva har skapat. Att ständigt gå omkring i ett tillstånd av rädsla och ilska är nerbrytande, och gör att vi inte har tillgång till de kreativa tankar och goda idéer vi behöver för att lösa de problem som just vår rädsla och ilska har ställt till med. Mänskligheten står inför en avgörande vändpunkt i sin evolution, en maning till var och en av oss att stiga ur rädslans och ilskans ekorrhjul och ta kontroll över våra egna tankar. Det är nödvändigt för att vi ska kunna utveckla den tillförsikt, kreativitet och handlingskraft som krävs för att styra in vår gemensamma berättelse på ett fredligare och mer hållbart spår.
Att försöka "rädda världen" med en serie workshops i ett litet, undanskymt land uppe i den höga Nord skulle kännas både fåfängt och hopplöst om jag inte visste att världen är full av andra entusiaster som på vart sitt håll strävar mot samma mål, ett vänligare och mer optimistiskt andligt klimat. När många bäckar små rinner till samtidigt, kan ån hastigt bli en riktig störtflod.
En allvarlig utmattningsdepression på 90-talet och vägen ut ur den väckte mitt intresse för människosinnets sårbarhet, men framför allt dess inneboende kraft och förmåga till självläkning, tillväxt och förnyelse. Sedan dess har jag samlat på mig en stor mängd praktisk kunskap om olika sätt att öva upp ett ljusare sinnelag, och sporrad av det allt kärvare samhällsklimatet känner jag mig nu manad att dela med mig av den kunskapen.